"Hur kan det vara så roande att jaga någonting man uppenbarligen aldrig kommer fånga och hur kul kan det vara att sträcka sig efter någonting man aldrig kommer få ett grepp om?
Hur kan man tycka att det är okej att vakna av smärta i hjärtat, för att man är fast besluten om att famla efter någonting i mörkret?
Hur kan man känna en sån stor attraktion för någon som avvisar en?
Hur kan man vänta på någon som knappt vet att man finns?
 Hur kan man älska någon som har skadat en?
Även om någon ber en ge sig av, lägger korten på bordet, berättar att den aldrig kommer kunna göra en lycklig varför står man då kvar?
Varför blottar man sig, varför låter man någon veta allt när man vet om att den kommer använda det emot en?"

-Olivia